Tidigare:

Jag blev jätte glad att se dom, jag kramade dom alla. Vi presenterade killarna för Isabelle och dom hälsade på varandra. Det var en glad stämning. Men sen kom jag på att vi snart skulle lämna dom alla och kanske aldrig mer se dom. Tanken kändes som en kniv i magen, jag blev ledsen och orolig. Harry lade armen om mig.
-Are you okey? Sa han och kollade djupt in i mina ögon.
-I don't know, i'm just worried over that i mabye never will se you again.. Sa jag med en klump i halsen.
Harry spärrade upp ögonen.
-Ofcourse we will met again! Who said that we can't? Sa Harry.
Jag log lite och kollade på honom.
-Promise you wont forget me? Sa jag.
-I will never forget you, han pussade mig lätt på huvudet och hela jag blev varm inombords jag kände hur fjärilarna i magen flög som bara den.
Sen hörde jag hur det började tjuta i öronen av ljudet när tåget rullade in.
Vi kramade om alla och sa hejdå. Harry och Niall hjälpte oss att bära in väskorna i tåget. Vi satte oss till rätta vid våra platser och vinkade till Isabelle och killarna som stog kvar på tågstationen. Harry slängde en slängpuss och jag gjorde likadant tillbaka. Sedan kände jag hur tåget började rulla iväg..

Från Emmas syn:

Jag klampade upp för trappan till huset. Trots att pappa var snäll och bärde min väska kändes det ändå som om jag hade flera tyngder på mig, men det var nog bara för att jag var så trött. Pappa hade hämtat mig på tågstationen när vi kom fram. Jag hade sprungit fram och kramat om honom. Nu var det dags att träffa resten av familjen. Jag öppnade dörren och möttes av världens gladaste Trixie, min hund. Hon började gensast hoppa på mig och började pussa mig.
-Ja hej Trixie, hej gumman , åh jag har saknat dig! Sa jag med min fjantig röst, sån röst som jag alltid fick när det gällde djur. Trixie viftade massor på svansen.
Jag såg hur mamma och lillasyrran kom ner springades i trappen.
-Emma! Skrek Lovisa, Lovisa var min lillasyster.
-Hej! Skrek jag tillbaka lika glatt och hon kom och omfamnade mig i en jätte kram.
Sedan kom mamma och kramde mig minst lika hårt.
-Oh, vi har saknat dig så mycket! Sa mamma och klappade mig på kinden.
-Jag har saknat er också! Sa jag. Även om vi hade pratat i telefon och så var det inte alls samma sak.
Pappa kom sedan in med väskan. Jag tog av min skorna och gick in i köket. Jag såg hur det var dukat på bordet och hela köket luktade mat. Det var så skönt att äntligen få vara hemma igen!

Från Sofie's syn:

Min storebror som nyligen fått körkort hade varit snäll och hämtat mig från tågstationen. Jag öppnade husdörren i hopp om att bli välkommnad av mamma och pappa. Men det var mörkt och det lät som ingen var hemma.
-Hallå? Ropade jag.
Inget svar.
Brorsan kom efter med väskan.
-Är dom inte hemma? Frågade jag förvånat.
-Tydligen inte, sa brorsan och ställde väskan innan för dörren. Sedan gick han ut igen.
-Vart ska du? Frågade jag förvånat.
-Hem, sa brorsan.
Han hade nyligen fått en egen lägenhet.
Jag hann inte säga något innan han satt i bilen och vinkade hejdå.
Jag klev in och stängde dörren efter mig.
Det blev läskigt tyst och inte en lampa var tänd..

Jag tog av mig skorna och började tända lite lampor i huset. Så nu kändes det i alla fall lite hemtrevligare. På köksbordet låg det en lapp.
"Hej hjärtat! Välkommen hem! Pappa fick jobba övertid och jag är på ett möte, ledsen att vi inte var hemma när du kom! Puss mamma"
Det fick mig att känna mig lite bättre i alla fall. Typiskt att dom jämt skulle jobba.
Jag öppnade kylskåpet och märkte att det fanns en matlåda, jag kikade var det var i, spaghetti och köttfärsås. Säkert rester från igår eller något. Jag åt i alla fall det och gick upp på mitt rum. Det första jag gjorde var att slänga mig i sängen, ååh så underbart mjukt och skönt! Min alldeles egna säng tänkte jag för mig själv och blundade ett tag.
Jag drog upp telefonen och märkte att jag hade fått ett sms.
"Hope the trip went well, i miss you guys already!, hugs Niall!" Jag log i hela mig när jag såg det. Lilla Niall, han var för söt! Tänk vad jag skulle sakna han. Jag kommer nog aldrig glömma bort den där kvällen på pizzerian, när han och jag var dom som inte hade bestämt oss..Den blicken han hade. Jag drömde mig bort. Sedan kom jag på mig själv att jag skulle svara!
"Yes the trip went well!I miss you to! And i am sure Emma also does!" Svarade jag.

Från Emmas syn:

Jag kröp ner under täcket. Mamma hade varit snäll och bäddat rent i min säng. Täcket luktade nytvättat. Det var riktigt mysigt ljus i rummet, taklampan var släckt men jag hade tänkt en lampa i fönstret. Jag såg hur dörren öppnades sakta och Lovisa stack in huvudet.
Jag log mot henne som tecken på att hon fick komma in. Hon kom inspringades i sitt söta rosa nattlinne och sin favorit nalle i famen. Hon satte sig på sängkanten.
-Jag kan inte sova..Kan inte du berätta lite för mig om hur one directions konsert var? Viskade Lovisa, antagligen för att inte väcka mamma och pappa i rummet bredvid.
Lovisa kröp ner bredvid mig under täcket.
-Okej, viskade jag och klappade henne på huvudet. Sedan började jag bertätta. Jag fick med allt i detalj.
Hon spärrade upp ögonen när jag berättade att jag hade träffat dom och pratat med dom.
-Träffade du dom?! Sa hon chokat, det var något jag inte hade fått med över telfonen.
-Haha ja, jag åt med dom också två gånger, sen badade jag med dom på stranden, sa jag och hörde på min röst hur stolt jag lät.
Lovisa öppnade chokat munnen.
-Stäng munnen innan du börjar dregla! Sa jag och skrattade.
Hon skrattade också.
-Men jag kan inte fatta att du ätit med dom och allt? Är du typ vän med dom? Är du känd nu? Frågor flög ut ur Lovisas mun.
Jag skrattade.
-Nej jag är inte känd!Sa jag.

Några veckor senare:

Då var det dags att börja skolan igen, sista året på högstadiet.
Jag och Sofie hade som vanligt innan vi ska till skolan mött varandra och var nu påväg till skolan.
Jag såg hur skolan skymtade bakom hörnet. Jag orkar verkligen inte! Tänkte jag för mig själv.
Det blåste massor, min frisyr skulle bli förstörd! Jag klagade om mina "problem" högt och Sofie bara skrattade.
-Allt är som vanligt igen, skolan, du klagar på ditt hår.. Sa Sofie.

Vi klev in i skolan och det kryllade av massor av sjuor, deras första dag här. Vi tog oss förbi dom och kom fram till vårat klassrum. Några från klassen stog redan där. Vi sprang fram och kramade dom alla, vi hade ju faktiskt saknat dom!  En tjej i klassen som hette Ida tog tag i mina axlar och skakde om mig.
-Skojar du med mig eller? Sa hon.
-Va? Sa jag lite förvånat. Jag fattade ingenting, vadå om jag skojar med henne?
-Bilden! Jag har sett bilden, sa hon.
Jag kände en klump i magen och blev lite orolig.
-Vilken bild? Frågade jag förrvirrat.
-Harry bär dig upp ur vattnet på bilden! Hallå?! Är du glömsk? Du har träffat Harry Styles! Berätta allt! Sa hon och höll fortfarande kvar händerna på mina axlar.
Men jag var för förrvirrad för att svara. Hade någon tagit bild på stranden? Vem? Jag såg inte att Niall, Zayn eller Sofie hade någon kamera? Dom tog ingen bild, det var jag säker på? Tankarna snurrade miljontals varv runt huvudet. Jag såg hur några från paralell klassen kom gåendes i korridorren. Jag såg hur dom kollade på mig och log massor. Jag hade ju aldrig pratat med dom ens?
Dom kom fram.
-Hej! Asså omg, jag såg bilder på er och one direction på twitter! Har ni träffat dom? Asså det är ju helt sjuuukt!!Dom började babbla på massor. Jag och Sofie kollade förvånat på varandra.
Vilka bilder?!
Allt var nog inte som vanligt i alla fall..

------------------------------------------------------------------------------------------

Då var Emma och Sofie hemma igen! Emma fick kanske ett lite bättre mottagande? Stackars Sofie som kom hem och ingen var hemma..
Va söt Emmas lillasyster Lovisa verkar va, hon verkar också gilla one direction!
Så var det skola igen då.. Men va var det alla snackade om för bilder?! Alla verkar ju veta om dom har varit med one direction?!
Vad händer nu? Fortsätt läs och ni får se helt enkelt! :D

Har inte fått med så mycket om Zayns flickvän än och Liam har också något på gång..Men det får ni veta mer om en annan gång! :)

Och som jag skrev i förra inlägget har jag börjat välja ut en söt kommentar att ha med efter varje del, så denna gång blir det en annan super gullig kommentar!

SUPER BRA KAPITEL! :D Älskar din novell ^^

hugs, Bethnay :)xx ♥ ^^

Först och främst vill jag bara påpeka att det är kul att några i alla fall ville vara med i den "lilla tävlingen" om att vara med i novellen! Den som kommenterade först var Julia och hon ville vara Zayns flickvän, vilket hon får äran till att vara i denna novell! ;) Grattis! Rayahin och Jennifer som också ville vara med ska självklart få vara det! Dock så är det tyvär inte möjligt att vara varken Harrys eller Nialls flickvänner! Kanske borde skrivit innan vilka som var tillängliga, nu när Zayn blev upptagen är det vara Liam kvar( så om det är någon som vill så ja, han är singel ;)! ) Så Rayahin och Jennifer, vill någon av er vara Liams flickvän istället? Eller ett fan? Eller kanske något annat ni kommer på? :) För eftersom ni var så gulliga och kommeterade och vill vara med så är det självklart att ni ska få vara det! Men kan inte ta alla i ett inlägg, blir lite konstigt då(hoppas ni förstår). Men somsagt kommentera va ni vill vara istället! :D
-----------------------------------------------------------------------------------------------------

Tidigare:
-Oh, but we should take a soda, mabye we can sit whit you? Sa en av tjejerna.
Killarna kollade på oss. Emma såg ut att inte gilla det alls.
-But this table is so small, so sorry we can't mabye another time, sa Zayn.
-But you four guys can come to our table! Sa tjejen.
Gav dom sig aldrig?
Killarna såg förrvirrade ut och dom visste inte vad dom skulle säga..
-No, we can't leave Emma and Sofie alone, sa Niall.
Tjejerna såg fundersamma ut.
Sedan gick dom och hämtade en varsin stol och trängde i hop sig vid vårat bord i alla fall.
Dom gav visst aldrig upp..

Från Emmas syn:

Det blev pinsamt tyst när tjerna hade satt sig vid vårat bord. Ingen visste vad man skulle säga. Jag kände hur ilskan inom mig brann, hur kunde dom bara tränga sig på såhär? Dom verkade tro att dom var så mycket bättre än alla andra, det kändes som dom frös mig och Sofie ute och bara riktade sig åt killarna. Som om vi vore luft! Sen var jag fortfarande arg efter det som hände konsterdagen, hur dom bara började dryga mot oss, vi som inte hade gjort dom något. Jag tog en klunk av min läsk, ingen sa någonting. Sofie vred sig nervöst på stolen och kollade mot mig.

Tillslut var vi ute ur resturangen. Jag andades in den friska luften när vi kom ut, jag släppte den spända stämningen som hade varit inne på resturangen.
Tjejerna hade pratat lite och frågat killarna lite frågor, hela tiden hade jag känt deras tjuriga blickar på mig, vad hade dom emot mig? Nu var vi somsagt äntligen ute ur resturangen. Tjejerna som tydligen hette Brittany, Tiffany och Zara skulle gå åt andra hållet. Dom sa hejdå men bara åt killarna och gick.
Jag pustade ut.
-Finally the left! Sa jag.
Sofie nickade som att hon höll med.
Killarna skrattade.
-The actully where kind of annoying! Sa Louis.
-I know and i don't know why but they seems to hate me and Sofie, sa jag.
-And they have no reason to it! Sa Sofie.
-Weird, sa Niall.
Vi försökte släppa allt med tjejerna och började gå tillbaka till hotellet. Eftersom vi alla var väldigt mätta gick det i snigelfart! Zayn gick och kollade ner i sin telefon hela tiden.
-What are you doing? Frågade Harry nyfiket och kollade över Zayns axel.
Zayn röck till.
-Uhm, nothing, sa han lite generat och stoppade ner telefonen i fickan.
-Nothing? You were texting someone! Tell me who! Sa Harry ännu mer nyfiket.
Zayn kunde inte låt bli att skratta åt Harry som nästan hoppade upp och ner av nyfikenhet.
-Just a girl, sa Zayn och log.
-Girl? Who is she? Sa Harry.
Zayn förklarade att det var en tjej som hette Julia, han kände henne igenom en kompis. Hon var också i New york och dom skulle träffas imorgon.
-And you haven't tell us about it? Sa Harry lite tjurigt. Men jag antog att det var mest på skoj.
-Sorry bro, i just thougt she and me were friends first, but now it's seems like it is a little more.. sa Zayn.
Harry log och klappade Zayn på axeln.
-I am happy for you, hope we can met her sometime! Sa Louis som var glad för Zayns skull.
Zayn log.
-Yes, ofcourse she has to met you, you are like my brothers and my brothers have to met her! Sa Zayn och skrattade.
-I will test her and she if shes good for you, sa Niall.
Killarna skrattade och vi också.
-Don't do it please Niall, she will thinks that we all are crazy then! Sa Louis.
-I'm sure she is good for you Zayn, and i am happy for you sake, sa jag.
Zayn log.
-Thank you, mabye you two also can met her sometime? Sa Zayn.
-That would be fun! She seems nice, sa jag och Sofie nickade och höll glatt med.

Vi kom fram till vårat hotell först. Vi kramade om killarna och tackade för middagen. Dom tackade också.
Sist av alla kramade jag Harry , hans kram kändes extra lång.

Nästa dag, tjejernas sista dag i New york:

Från Sofies syn:

Vi hade packat klart det sista och satt på våra sängar i hotellrummet. Vi kollade på klockan om en kvart gick bussen till tågstationen, men eftersom det bara tog fem minuter ner till hållplatsen kunde vi vila ett tag. Ingen av oss sa någonting. Samtidigt som det skulle vara skönt och komma hem så skulle vi ändå sakna det här så mycket. Hur kul vi har haft, alla minnen, killarna.. Skulle vi få träffa dom någon mer gång efter att vi kommit hem till Svergie? Jag hade i alla fall fått alla killarnas nummer igår, så vi skulle kunna sms:a. Men det skulle ändå inte vara samma sak..Mina tankar avbröts av att det knackade på dörren, det var Isabelle. Hon sprang in och kramade om oss båda hårt.
-Åh , jag kommer sakna er, vem ska jag nu gå in till på kvällarna? Sa Isabelle.
-Jag kommer sakna dig också, sa Emma.
-Lovar ni att ta det försiktigt nu när ni ska hem? Hittar ni allt på tågstationen eller ska jag följa med och visa er? Frågade Isabelle överbeskydande.
-Du kan följa med, det känns säkert att ha sin syster med sig, sa Emma.
Isabelle log och klappade på Emmas hand.
-Så gullig du är!

Efter en bussresa var vi framma på tågstationen. Vi stog med våra stora resväskor och Isabelle bredvid oss när vi väntade på tåget. Det var minst lika mycket folk nu som när vi kom hit. Det kändes lite vemodigt..Samtidigt som jag stog och tänkte på hur kul jag har haft kände jag hur det darra till i fickan. Jag tog upp telefonen och såg ett sms från Niall.
"Hey! Where are you?"
Jag kollade ett tag på sms:et, varför undrade han det?
"Trainstation" Svarade jag. Sms:et lät tråkigt och enformigt men jag kände att smilisar inte passade in.
Han svarade inte, jag fortsatte undra varför han undrade vart vi var.
Jag visade sms:et för Emma, hon såg lite förvånad ut.

Det hade gått tio minuter och vi hade satt oss på en bänk som hade blivit ledig. Kunde inte tåget bara komma?
Jag blev rastlös och otålig.
Helt plötsligt började det ring i min telefon.

Från Emmas syn:

Jag satt och lyssnade på när Sofie pratade, jag försökte lista ut vem det var. Hon sa saker som:What?Are you kidding me?Where?Oh, okey, yes. Sen berättade hon vart vi satt. Hon pratade engelska. Jag kom fram till att det måste vara någon av killarna, för hon skulle ju inte prata engelska med sina föreldrar? Jag blev nyfiken och undrade vad dom sa!
Hon la på och log stort mot mig.
-Dom kommer för att säga hejdå. Sa hon.
Det tog inte lång tid innan killarna dök upp.
Jag blev jätte glad att se dom, jag kramade dom alla. Vi presenterade killarna för Isabelle och dom hälsade på varandra. Det var en glad stämning. Men sen kom jag på att vi snart skulle lämna dom alla och kanske aldrig mer se dom. Tanken kändes som en kniv i magen, jag blev ledsen och orolig. Harry lade armen om mig.
-Are you okey? Sa han och kollade djupt in i mina ögon.
-I don't know, i'm just worried over that i mabye never will se you again.. Sa jag med en klump i halsen.
Harry spärrade upp ögonen.
-Ofcourse we will met again! Who said that we can't? Sa Harry.
Jag log lite och kollade på honom.
-Promise you wont forget me? Sa jag.
-I will never forget you, han pussade mig lätt på huvudet och hela jag blev varm inombords jag kände hur fjärilarna i magen flög som bara den.
Sen hörde jag hur det började tjuta i öronen av ljudet när tåget rullade in.
Vi kramade om alla och sa hejdå. Harry och Niall hjälpte oss att bära in väskorna i tåget. Vi satte oss till rätta vid våra platser och vinkade till Isabelle och killarna som stog kvar på tågstationen. Harry slängde en slängpuss och jag gjorde likadant tillbaka. Sedan kände jag hur tåget började rulla iväg..




Sofie och Emma lämnar New york(bild 1) och åker nu hem till Sverige(bild 2)!
Bilderna lånade från google.

---------------------------------------------------------------------------------------------------

Tillslut blev dom av med dom dryga tjejerna! Men dom kommer säkert inte stöta på dom mer, eller? Va kul att för Zayn att han var på G med Julia! Undra om vi får se någonting av henne i fortsättningen? Får vi ens träffa killarna mer!? Harry sa ju att dom självklart skulle träffas, men hur, var och när? Va tror ni?Va gulligt av killarna att komma till tågstationen!
Få svaret på dom här frågorna och lite till om ni fortsätter läsa!

Jag blir alltid lika glad och rörd över era fina kommentarer! Jag vill verkligen visa hur tacksam jag är för det! Så ska börja med en ny sak, efter varje ny del så kommer jag plocka ut en av dom fina kommentarerna och skriva med här i texten jag skriver efteråt. Det kommer bli sjukt svårt att välja eftersom alla är så fina!Men som tur är har jag ju chansen att ta flera eftersom jag tar en efter varje inlägg och det är väl tur! ;) 

åh, vad jag längtar efter nästa kapitel!:) Håller fortfarande tummarna för tävlingen. Kram! <3

btw, fortsätt på den här vägen. för du kan komma långt på skrivandet! :)

Tidigare:

Även fast han redan var blöt så gjorde dom det, där fick han igen tänkte jag för mig själv samtidigt som jag skrattade. Zayn och Niall simmade runt lite men Harry sprang direkt upp ur vattnet igen. Han drog händerna genom håret. Han såg så himla snygg ut när han gjorde så!
Han satte sig brevid mig, på samma handduk. Då kom jag på att jag satt på hans.
-Oh sorry, i'm sitting on your towel! Sa jag lite generat och skulle presic sätta mig på min egen så Harry drog på mig i armen och jag satte mig ner igen.
-You are so warm, i want you here, sa han och log mot mig.
Jag kände hur rodnaden spred sig över mina kinder.
-Okey, sa jag.
Zayn och Niall kom upp ur vattnet igen.
Niall och Zayn kollade på varandra och flinade , sen kollade dom mot mig och Harry.
Niall viskade något åt Zayn och Zayn nickade.
-What? Sa Harry och kollade mot Zayn och Niall.
-Nothing, sa dom och flinade ännu mer.
Zayn gick fram och viskade något åt Sofie, hon skrattade till och nickade. Nu flinade dom alla.
Varför flinade dom och vad viskade dom om?!

Del 8

Från Sofies syn:

Vi hade badat klart och jag och Emma hade gått till vårat hotell och killarna till deras, vi skulle duscha och byta om innnan vi skulle ses igen för att äta tillsammans.
-Är du klar? Frågade Emma mig.
-Japp! Sa jag.
-Harry messade, dom är utanför, sa Emma.
Vi började gå ut. Medans vi var påväg ner för trapporna frågade Emma mig en sak.
-Du, va var det du ,Niall och Zayn flinade och skrattade åt? Frågade hon.
Jag skrattade till och log för mig själv när hon frågade.
Det Zayn och Niall hade viskat till mig var bara att Harry och Emma såg så söta ut tillsammans på handduken.
-Dom sa till mig att ni såg söta ut tillsammans, that's all! Sa jag och log.
Hon såg fundersam ut och generade lite.

Vi kom ut och killarna stog redan där, presic som Emma sa.
Denna gång var Louis med också. Vi hälsade på dom och dom berättade att det fanns en pizzera som gjorde världens bästa pizzor enligt dom, så dit skulle vi gå.
-So does Liam still feel sick? Frågade jag killarna.
-Yes, he got high fever, so Paul promised to look after him when we are gone, sa Louis.
-Oh, poor Liam, hope he will feel better soon! Sa Emma.
-Yeah i hope so too! Sa jag.

Pizzerian låg en bit bort men eftersom att killarna var så trevliga och roliga och vi pratade på så kom vi fram jätte snabbt kändes det som!
Som tur var så var det inte så jätte mycket folk där inne.
Vi alla gick fram till där man beställde och funderade på vad vi ville ha.
-I want a hawaii! Sa Harry.
-Me to, sa Emma.
-Hmm.. I think i take one vesuvio, sa Louis.
-I want a extra big! Sa Niall.
Jag började skratta, så söt han var!
Alla hade bestämt sig förutom jag och Niall. Dom andra hade börjat beställa.
-It's so many that taste so good! I can't deside! Sa Niall.
-No , it's hard to choose just one! Sa jag och log mot Niall.
-You think just the way i think! Awsome! Sa Niall och log tillbaka.
Hans ögon var så fina och mitt hjärta tog ett glädje skutt.
Vi bestämde oss till slut och gick och satte oss hos dom andra. Jag tog en hawaii och Niall en kebabpizza.
Dom andra satt och snacka om något men vi kom inte riktigt in i samtalet.Jag började kolla mig runt i pizzerian, det var verkligen en mysig pizzeria, lite italensk stil. Det var vi, ett äldre par och tre tjejer som satt i pizzerian. Jag tyckte att jag kände igen tjejerna som satt där..Det kanske i och försig bara var några fans som vi mött när killarna var med? Men då såg jag, det var dom där dryga tjejerna som vi mött vid konserten! Mitt hjärta börjde slå hårdare och jag blev lite orolig, tänk om dom såg oss? För än så länge såg det ut som dom inte lagt märket till oss, fast dom borde ju sett när vi kom in? Eller? Fast dock så satt dom inne i ett hörn som var lite ifrånskilt. Plus att det var en stor växt i mitten av hela resturangen, kanske hade dom inte sätt oss i alla fall? Jag kom och tänka på det Emma skrek åt dom, dom hade ju blivit jätte arg! Och dom hade ju sagt att vi inte skulle komma undan? Tankarna snurrade i huvudet, varför skulle vi gå in på just den här resturangen.

Från Emmas syn:

Pizzan smakade ljuvligt och alla var glada och pratade. Jag satt mellan Harry och Louis. Mitt emot oss på andra sidan satt Sofie i mitten av Niall och Zayn. Jag la märket till att Sofie inte pratade så mycket, hon satt mest och flackade med blicken. Jag märkte på henne direkt att någon inte var som det skulle. Hon kollade mot mig och hon hade allvarlig blick och nickade till med huvudet. Hade hon ont i nacken eller vad? Jag ryckte på axlarna som ett tecken på att jag inte förstogd. Hon nickade till med huvudet en gång till , menade hon att det var någon där? Hon nickade mot Zayns håll, vadå? Hade Zayn gjort något? Jag fattade ingenting. Ännu en gång röck jag på axlarna. Hon såg irriterad ut.
-Ser du inte? Tjejerna som du muckade med utanför arenan igår, dom sitter där! Viskade hon över bordet och nickade ännu en gång mot samma håll.
Jag kollade dit, då såg jag att dom satt där. Jag var helt säker på att dom var rasande på mig fortfarande. Men jag blev ändå inte så orolig , killarna var ju med.
-What are you talking about? Sa Zayn högt och nyfiket.
Sofie satte ett finger för munnen.
-Shhh.
Jag blev genast orolig att tjejerna skulle höra Zayns röst och märka att vi satt här. Jag kikade mot dom men dom verkade inte märkt det alls, dom såg ut att sitta och prata och det ändå dom kollade på var varandra och deras mat. Låtsades dom bara att dom inte hade märkt oss eller hade dom faktiskt inte gjort det?
Killarna såg förvånade.
-Why do we have to be quiet? Viskade Niall.
Jag visste inte om vi skulle förklara eller inte.
Jag sammanfattade det hela om tjejerna lite kort, självklart viskade jag när jag sa det.
Harry spärrade upp ögonen.
-They don't seems to be so friendly, sa han.
-No, sa Emma.
-What should we do? Sa Louis.
-Just nothing i guess, i don't think they do something when you are here ,sa jag och syftade på att killarna var här.
Killarna nickade.
För stunden glömde jag bort tjejerna och njöt av pizzan och skrattade och hade kul med killarna.
Helt plötsligt märket jag att tjejerna stog vid bordskanten.
-Hey Harry, Niall, Louis and Zayn! We are your biggest fans ever!!Sa tjejerna och log ett fånigt leénde mot killarna. Jag såg på Emma att hon blev arg, men hon sa inget.
Killarna såg lite förrvirrade ut, jag förstogd att dom inte visste vad dom skulle säga.
-Uhm , yeah hi, sa Harry osäkert.
-We can all your songs! Sa en av tjejerna.
Jag hörde hur Emma fnös. Jag förstog vad hon tänkte, för det kunde väl alla fans?
Tjejerna stirrade surt på Emma. Killarna visste inte riktigt vad som skulle göra.
-So fun that you can them , but we are eating right know so we can't talk so much, sorry, sa Louis.
Han räddade situationen! Men tjejerna gav sig inte.
-Oh, but we should take a soda, mabye we can sit whit you? Sa en av tjejerna.
Killarna kollade på oss. Emma såg ut att inte gilla det alls.
-But this table is so small, so sorry we can't mabye another time, sa Zayn.
-But you four guys can come to our table! Sa tjejen.
Gav dom sig aldrig?
Killarna såg förrvirrade ut och dom visste inte vad dom skulle säga..
-No, we can't leave Emma and Sofie alone, sa Niall.
Tjejerna såg fundersamma ut.
Sedan gick dom och hämtade en varsin stol och trängde i hop sig vid vårat bord i alla fall.
Dom gav visst aldrig upp..

Pizza!

Bilden lånad från google.

--------------------------------------------------------------------

Här var del åtta då! Mysigt att äta pizza med killarna! Ända tills dom dryga tjejerna förstörde allt.. Vad ska hände nu när dom sitter vid samma bord? Blir Emma osams med dom? Vad händer efteråt, kommer dom fortsätta hänga med?
Läs vidare och ni får se!

"Ni" kommer få vara med nästa eller någon annan del, kanske inte tar alla på än gång! :) Förstår ni inte vad jag menar, läs inlägget under! :)  NI HAR FORTFARANDE CHANS ATT "ANMÄLA" ER! :D SÅ GÖR GÄRNA DET, DET ÄR FÖR ERAN SKULL JAG GÖR DET! <3

Vill bara göra ett inlägg till er mina fina läsare för att ni är skriver såå fina kommentarer, tack! Blir lika glad av varje!
Sen tänkte jag att för att det kanske ska bli lite roligare för er att läsa har ni nu chansen att vara med i novellen!

Vill du vara med?
Gör såhär:
-Skriv en kommentar där du har med ditt namn(så jag vet vad rollen ska heta.)
-Om du vill kan du skriva med vem du vill vara, tex.ett fan som kommer fram, Zyans flickvän osv. Vissa av rollerna är upptagna, tex. Louis har redan en flickvän. Men skriv så får vi se om den är upptagen annars kanske ni har chansen att vara någon annan :) Men om du inte skriver vem du vill vara så blir du någon slumpmässigt! :)
-Om det är många som kommenterar och vill vara med så lottar jag ut två stycken. Men om det bara är typ två som kommenterar så blir det dom två helt enkelt!
Det här är helt för eran skulle för att ni ska få vara lite mer delaktiga i novellen! Hoppas ni gillar det!

Sen vill jag bara höra med Elvira som skrev denna kommentar:
Hej jag har svarat på din kommentar och vill mer än gärna göra ett länkbyte jag länkar din blogg nu :)
Ha en bra dag och lycka till med skrivandet :)

Okej, men du länkade inte till din blogg i kommentaren så jag vet inte vilken blogg det är jag ska länka till? :) Vet att det var jag som kommenterade på din blogg först men kommer inte ihåg vad bloggen hette ^^. Så skriv gärna en kommentar med din bloggs namn så jag vet, då länkar jag till din blogg sen! :)

P.s vad tyckte ni om del 7? :) Del åtta är påväg, glöm inte att den kommer snabbare om ni kommenterar! Ha de jätte bra! xoxo

Tidigare:
Jag funderade för mig själv vad jag skulle hitta på tills hon vaknade. Jag tog upp telefonen och märkte att jag hade fått ett sms.
"Hi! Is it Emma? I just want to check so it is the right number! ;) / Harry"
Jag blev helt varm i hela mig när jag läste det.
"Hi! Yes it's Emma! :) " Svarade jag tillbaka.
Det tog inte lång tid innan jag fick ett till sms.
"Good! We have a free day today, mabye you and Sofie want to meat us and do something fun? :)"
Det pirrade till i magen, ville han verkligen träffa oss! Oh va kul, men vad skulle vi göra och när? Jag fick lite panik , tänk om dom stog utanför hotellet eller något redan? Och jag som inte ens va sminkade eller nåt?! Och Sofie , hon såg ut som jag hade sett ut när jag vaknade.
"It sounds fun! Mabye after lunch? We have to fix somethings first, is it okey?" Smsade jag tillbaka.
"Yes it sounds perfekt! We will be outside your hotell around one o'clock! See you then! :) xx"
"Okey :)" Svarade jag.
Jag kikade mot klockan, den var halv tolv redan! Om en och en halv timme skulle dom vara här!

Del 7

Från Sofies syn:

Klockan ett stog vi utanför hotellet, vi hann men vi fick stressa massor! Nu stog vi i alla fall och väntade på killarna. Massor folk gick förbi hela tiden, man kunde inte se om dom kom en bit bort, eftersom alla huvuden var ivägen. Vi satte oss på trappan till hotellet. Solen stekte och jag ångrade att jag inte tog shorts..Istället hade jag svarta jeans och solen brände.
-Hola amigos! Hörde vi någon ropa.
Vi kollade åt hållet ropet kom ifrån och såg hur Niall,Harry och Zayn kom gåendes.
Vi ställde oss upp och började gå mot dom.  Vi sa hej och kramade dom.
-Where is Liam and Louis? Frågade jag.
-They couldn't come beacuse Liam felt sick and he said that one of us should stay whit him , so Louis did, sa Zayn.
Vi nickade.
-Hope he feel better soon! Sa Emma.
Killarna nickade och höll med.
Jag såg att Niall höll en stor väska.
-What do you have in there? Sa jag nyfiket.
Niall skrattade.
-Top secret! Svarade han busigt.
Alla skrattade.
-We have a plan for today! Sa Harry.
-Oh , tell us! Sa Emma.
Killarna bara skrattade.
-What is it? Sa vi förrvirrat.
-You look so confused! But we thougt that we could go to the beach? Beacuse it is so hot outside to day, sa Zayn.
Planen lät bra!
-It sounds good, but we just have to go and get are stuffs in our room, sa jag.
Killarna nickade och vi började gå.
Vi märkte att killarna följde efter. Dom skulle väl inte följa med till vårat stökiga hotellrum?
När vi hade gått upp för trapporna för att komma till våran våning märkte jag att killarna fortfarande gick tät efter oss. Jag kollade lite panikslaget på Emma, men hon verkade inte bry sig. Hon gick helt enkelt i egna tankar.
Jag hoppades på att killarna skulle vänta utanför rummet. Okej det låter inte så farligt att dom ska följa med in, men jag har ju mina kläder slängda över hela rummet! Till och med underkläderna..
Vi kom fram till vårat rum och Emma öppnade dörren och gick in.
Jag visste inte om jag skulle säga något till killarna? Nej, det skulle låta taskigt så dom gick in efter mig. Dom verkade som tur va inte bry sig så mycket om kläderna utan sprang direkt fram till fönstrerna för att kolla på utiskten.
-This is amazing! Sa Harry.
Jag passade på att snabbt slänga in lite av kläderna under min säng så dom inte skulle se det.
Emma hade börjat släng ner bikinis och handdukar i en strandväska.
Kläderna syntes nu inte och det såg mycket bättre ut nu.
Jag märket att killarna hade börjat kolla runt i rummet, tur att jag hann gömma dom!
Emma var klar och hon log mot oss.
-Ska vi gå? Frågade hon.
Jag nickade men killarna kollade konstigt på henne, just det dom kunde ju inte svenska, det var lätt och glömma.
Emma började skratta.
-I forgot that you don't speak swedish! I said "should we go?" sa Emma.
Killarna nickade.
-Yes, sa Niall.

Från Emmas syn:

Vi hade kommit fram till stranden. Det var fullt med folk! Man fick nästan lite panik. Redan hade flera fans kommit fram och frågat om autografer av killarna.
Vi försökte hitta några bra platser men det fanns knappt några.
-I know a place! Sa Zayn och började gå.
Vi andra hängde på. Ju längre vi gick desto mindre folk började det bli.
Vi kom fram till andra änden av stranden, där var det mycket mindre folk. Jag undrade varför, det var ju presic lika fint här?
-Why isn't anybody here? Sa jag.
-Beacuse all stuffs are over there, sa Zayn.
Jag funderade lite på vad han menade med stuffs, det måste vara glasskiosken, bryggan , volleybollplanerna osv. Plus att det var rätt långt hit så folk orkade väl inte gå hela vägen.
Vi hade i alla fall lagt ut handukarna och killarna hade slängt av sig deras tröjor och stog i badbyxor, som dom redan hade haft på sig när vi gick hit.
Då kom jag på att vi måste byta om någonstans. Jag kollade mig omkring lite men det fanns inga badhytter eller liknande.
-Sofie, vart ska vi byta om? Sa jag.
Zayn och Harry hade redan doppat fötterna och stog vid vattenbrynet.
Niall hade lagt sig på sin handduk.
-Jag vet inte, sa Sofie.
-What are you talking about? Frågade Niall.
-Where we are going to change to bikini, sa Sofie.
-Aha..Sa Niall och det lät som han försökte komma på något.
-I know! I can hold a towel around, and then you hold around me, sa Sofie.
-Smart, sa Emma.
Niall nickade.
Sofie ställde sig upp och jag också. Jag tog upp min bikini ur väskan och Sofie höll handduken runt mig. Det var lite svårt att hålla balansen eftersom det var ett så litet område att byta om på. Flera gånger höll jag på att ramla.
Sofie skrattade , ibland var hon nära på att tappa handduken.
-Tappa den inte! Sa jag surt.
Sofie bara skrattade.
Harry och Zayn kollade konstigt på oss.
-What are they doing? Sa dom och kollade på Niall.
-Change to bikini, sa Niall.
När jag var klar så höll jag handduken om Sofie när hon bytte om.
När vi båda hade bikini på oss bestämde vi oss  för att gå och känna på vattnet, Niall hängde med.
Harry och Zayn kollade jätte mycket på oss när vi kom.
-What is it? Sa Niall.
-Nothing, sa Harry och skrattade, Zayn skrattade också.
Niall bara skakade på huvudet och sprang ut i vattnet, vatten skvätte upp på oss när han sprang och jag skrek till.
-Is it cold? Flinade Harry.
-Yes! Sa jag.
Niall som hade doppat sig kom upp där vi stog, som var presic vid vattenbrynet.
-It was so warm in the water! Sa han.
Helt plötsligt hade Harry försvunnit, vart tog han vägen?
Då kände jag två iskalla händer runt min midja och jag skrek till. Jag kände hur någon lyfte upp mig och började springa i vattnet med mig.
-No, no! Skrek jag och försökte komma loss.
Jag hörde Harrys skratt presic bakom mig, det var alltså han.
-Harry stop it! Skrek jag och jag kände hur det kalla vattnet mötte min varma kropp. Jag hamnade under ytan och fick lite panik , jag var ju inte beredd på det. Självklart skulle jag få en kallsup också, jag sprakade mig upp mot ytan, det kändes som att det tog jätte lång tid. Var jag så djupt nere? Äntligen kände jag hur jag kom upp och började hosta jätte mycket. Vattnet sved i halsen och i ögonen också konstigt nog. Jag kände en hand på min axel.
-Are you okey? Hörde jag Harry säga.
Jag nickade och han bärde upp mig och bärde mig in till land.
Han la mig på sin handduk. Jag hostade lite mer och vatten kom upp ur halsen.
Zayn, Niall och Sofie hade satt sig brevid mig.
-Are you okey? Frågade Zayn.
-Yes, just a little..Jag visste inte vad kallsup hette på engelska.
Zayn kollade frågade på mig.
-Kallsup , sa jag på svenska.
-"Kallsup"? Sa Zayn frågande , det lät så roligt när han sa det.
Jag och Sofie började skratta.
Niall hade ställt sig bakom Harry utan att han märkte det. Han nickade mot Zayn som också smög bakom Harry. Tillsammans lyfte dom upp honom, han var inte beredd och röck till.
-Hey what are you doing? Sa han.
Jag och Sofie började skratta.
-Now it's your turn! Dom sprang in med Harry och slängde honom i vattnet.
Även fast han redan var blöt så gjorde dom det, där fick han igen tänkte jag för mig själv samtidigt som jag skrattade. Zayn och Niall simmade runt lite men Harry sprang direkt upp ur vattnet igen. Han drog händerna genom håret. Han såg så himla snygg ut när han gjorde så!
Han satte sig brevid mig, på samma handduk. Då kom jag på att jag satt på hans.
-Oh sorry, i'm sitting on your towel! Sa jag lite generat och skulle presic sätta mig på min egen så Harry drog på mig i armen och jag satte mig ner igen.
-You are so warm, i want you here, sa han och log mot mig.
Jag kände hur rodnaden spred sig över mina kinder.
-Okey, sa jag.
Zayn och Niall kom upp ur vattnet igen.
Niall och Zayn kollade på varandra och flinade , sen kollade dom mot mig och Harry.
Niall viskade något åt Zayn och Zayn nickade.
-What? Sa Harry och kollade mot Zayn och Niall.
-Nothing, sa dom och flinade ännu mer.
Zayn gick fram och viskade något åt Sofie, hon skrattade till och nickade. Nu flinade dom alla.
Varför flinade dom och vad viskade dom om?!



Bild 1: Stranden.

----------------------------------------------------------------------------------------

Del 7 nu då! Dom verkade ha kul på stranden, tyckte ni skämtet som Harry gjorde på Emma var schysst? Va var det egentligen det som Niall, Zayn och Sofie viskade om?
Fortsätt läs så kanske ni får veta, sen händer såklart massor nya roliga och spännande saker!

Tidigare:
Jag förklarade vilket hotell vi bodde på och vart det låg, sen berättade jag att vi bodde där med Isabelle och så.
Han nickade.
-That hotell i really near our hotell! Sa Harry glatt.
Han förklarade vilket hotell dom bodde på , jag hade för mig att jag och Sofie hade sett det när vi var ute och shoppade, jag hade lagt märket till namnet. Det låg faktiskt nära vårat hotell.
-Yeah thats really near! Sa jag.
-Mabye we can met someday and do something fun berfore you go home? Frågade Harry.
Jag hoppade nästan till av glädje samtidigt som jag blev chokad.
Ville Harry träffa mig/oss och hitta på något kul? Jag ville skrika av glädje.
-Yes! That's sounds perfekt! Sa jag glatt.
Han skrattade lite åt min glada reaktion.
-Mabye i can have your number? Sa Harry.

Från Sofies syn:

Vi hade sakt hejdå till killarna då dom skulle svänga in för att hämta deras saker och så i arenan medans vi skulle fortsätta mot bussen. Innan vi skiljdes av hade vi fått en kram av dom alla, det hade pirrat i hela mig. Dom var så varma och så mjuka och dom doftade så gott. Jag tror jag hade blivit nästan lika galen i dom som Emma var!
Jag kollade mot Emma, hon log för sig själv.
-Vad flinar du åt? Sa jag , men säkert flinade jag minst lika mycket själv.
-Haha sluta, inget, sa hon , men jag såg på henne att hon var extra glad för något.
-Men det är du som ska sluta, säg nu! Jag ser ju det på dig du kan inte dölja något för mig. Föresten! Varför gick du och Harry så långt bak? Sa jag.
-Haha, okej du har rätt, du känner mig för bra asså! Vi gick och pratade.. Sa Emma och log.
-Om vad? Sa jag nyfiket.
-Haha, allt möjligt! Sen bytte vi nummer.. Sa Emma.
Jag blev lite förrvirrad? Hörde jag rätt, bytt nummer? Redan?
Jag tvingade henne förklara allt vad dom hade sagt och hur dom hade kommit in på att byta nummer.
Men när hon förklarat allt var jag inte lika fövirrad längre.
Jag nickade och var glad för hennes skull.
-Kan du fatta att du har Harry Styles nummer! Wow, tänk om du skulle veta att du skulle fått det här innan vi åkte hit, du skulle aldrig tro det!
Hon log.
-Nej mina förväntningar var att få se dom.Men nu har jag pratat med dom, kramat dom, ätit med dom och fått Harrys nummer..Jag fattar det knappt själv! Sa Emma och skrattade.
Jag skrattade också.

Lite längre fram satt tre tjejer på en bänk. Jag hade lagt märket till att dom hade stirrat på oss hela tiden, jag kände lite oro i magen. Varför kollade dom så mycket? Vi kom närmare och närmare. När vi var endast några meter ifrån såg jag att det var tjejerna inne i arenan som inte hade flyttat på sig när vi skulle gå förbi och dom som hade tagit krokben för Emma.
Jag kollade på Emma, hon hade samma blick tillbaka alltså hade hon också sett att det var dom.
Tjejerna började skratta och vi skulle presic gå förbi dom.
-Do you actully think that one direction likes you or something? Sa en av tjejerna.
Jag kände hur det knep sig i magen, tjejens röst var dryg och utmanade. Jag hade bråk och tjafs, jag drog lite i Emmas arm som ett tecken på att vi skulle fortsätta. Men Emma som oftast brukade tjafsa tillbaka om någon "muckade" mot henne stannade.
-No? We haven't said that? Sa Emma.
-But i see one your face, you look soo happy, just beacuse you talk to them! Tss..like they would like you guys? Sa tjejen och himlade med ögonen och dom andra två tjejerna skrattade.
Rodnaden steg upp för mina kinder, jag hatade att jag inte vågade säga emot utan skulle stå där och skämmas istället!
-Just beacuse you never had eat whit them! Sa Emma med riktigt dryg röst tillbaka.
Tjejerna såg chokade ut.
-What did you said? Do you think that we are scared for you? Just beacuse you eat mc donald's whit them! Haha, that were not even them how asked you, you guys invited your selfes! Sa tjejen och skrattade högt.
-No! They asked us actully and now i have better things to do then talk to you! Sa Emma och vi började gå iväg.
-Loosers! Ropade tjejerna efter oss.
Jag såg på Emma att hon var rasande. Det var ingen idé att säga något.
Emma vände sig om.
-Bitches! Skrek hon så högt hon kunde.
Jag såg tjejernas reaktion och dom började springa mot oss.
-Spring! Skrek Emma och vi satte fart.
Mitt hjärta dunkade snabbt, vad skulle dom göra om dom hann ifatt oss?
Emma som var lite snabbare än mig var lite före. Jag kände paniken inom mig, busshållplatsen var kanske tjugo meter fram. Där skulle vi ju vara tvungna att stanna, alltså skulle dom hinna i fatt oss. Eller skulle Emma springa vidare, då skulle jag ju vara tvungen att springa efter.
Då såg jag bussen komma och mitt hjärta lättade, lite tur skulle vi ha idag i alla fall.
Vi kom fram till busshållplatsen presic som bussen kom. Emma tröck med panik på dörröppningsknappen. Vi hoppade snabbt in och hoppades på att dörrarna skulle stängas snabbt. Men jag såg att tjejerna stannat cirka tio meter bort, dom pekade finger mot oss. Presic innan dörrarna stängdes hörde jag hur dom skrek.
-Someday you will have to pay for what you said!
Och sedan stängdes dörrarna och bussen rullade iväg.

Från Emmas syn:

Vi var tillbaka på hotellet och hade gått in till Isabelle så hon skulle veta att vi var tillbaka.
Hon berättade om mötet som hade gått bra och vi berättade om konserten och det som hände efteråt.
Isabelle lyssnade noga.
-Wow vilken dag ni måste ha haft! Ni är väl helt slut nu? Sa Isabelle när vi berättat klart.
Vi båda nickade.
Sedan gick vi tillbaka till vårat rum.
Vi orkade inte fixa oss för natten så vi lade oss med alla kläder och sminket på.

Jag vaknade nästa morgon av att det sved i ögonen, jusste mascaran från igår var ju kvar.Jag klev upp ur sängen och gick in i badrummet. En liten chock fick jag då jag såg mig själv i spegeln, såg som jag hade hade varit på värsta partyt igår och nu såg jag ut som ett troll. Jag var svart under ögonen och håret var rufsigt och stog åt alla håll, tänderna kändes skitiga och kläderna hade blivit lite skrynkliga. Jag tvättade ansiktet, borstade håret och tänderna och sen hoppade jag in i en varm och skön dush. När jag dushat klart klädde jag på mig rena kläder, blåste håret och satte upp det i en tofs. Nu kände jag mig ren och fräsh igen! Sofie låg fortfarande och sov. Jag funderade för mig själv vad jag skulle hitta på tills hon vaknade. Jag tog upp telefonen och märkte att jag hade fått ett sms.
"Hi! Is it Emma? I just want to check so it is the right number! ;) / Harry"
Jag blev helt varm i hela mig när jag läste det.
"Hi! Yes it's Emma! :) " Svarade jag tillbaka.
Det tog inte lång tid innan jag fick ett till sms.
"Good! We have a free day today, mabye you and Sofie want to meat us and do something fun? :)"
Det pirrade till i magen, ville han verkligen träffa oss! Oh va kul, men vad skulle vi göra och när? Jag fick lite panik , tänk om dom stog utanför hotellet eller något redan? Och jag som inte ens va sminkade eller nåt?! Och Sofie , hon såg ut som jag hade sett ut när jag vaknade.
"It sounds fun! Mabye after lunch? We have to fix somethings first, is it okey?" Smsade jag tillbaka.
"Yes it sounds perfekt! We will be outside your hotell around one o'clock! See you then! :) xx"
"Okey :)" Svarade jag.
Jag kikade mot klockan, den var halv tolv redan! Om en och en halv timme skulle dom vara här!

------------------------------------------------------------------------------------

Va vill dom där tjejerna egentligen? Vad har Sofie och Emma gjort dom egentligen?
Emma måste fått lite panik när hon såg att klockan var halv tolv och killarna var där snart? Kommer dom hinna? Det är ju trots allt en och en halvtimme men dom ska ju äta frukost och sen måste ju Sofie dusha och allting? Vi får väl se om dom hinner och vad dom hittar på när dom träffar killarna, i nästa del kommer det och lite till! ;)

Tack så jätte mycket för era gulliga kommentarer! Det gör mig glad och det gör att jag vill fortsätta skriva, så tack, ni äger <3 . Fortsätt gärna kommentar och skriv vad ni tycker? Något jag ska ändra eller förbättra?
xoxo

Tidigare:
Efter ett tag av snacka och skratt gick Isabelle tillbaka till sitt rum och innan hon gick tackade vi ännu en gång.
Vi gjorde oss i ordning och bytte om till pyjamas och så.
Emma släckte lampan och vi kröp ner i varsin säng.
-Imorgon är den stora dagen! Sa jag och log mot Emma, även fast hon kanske inte såg det eftersom det var så mörkt.
-Mm, det kommer bli awsome, vi borde nog sova så att vi orkar.
-Godnatt!
-Godnatt!
Jag somnade med ett leénde på läpparna.

Från Emmas syn:

Vi satt på en klippa, en sval bris kom från havet som var en bit under oss. Vi kollade på dom stora vågorna, det var nästan det ända ljudet som hördes, annars var det nästan helt tyst. Jag kände hur Harrys fingrar snuddade vid min hand, det kittlades skönt. Jag vände huvudet mot hans, han kollade djupt in i mina ögon. Våra huvuden kom närmare varandra, nu var vi så nära att våra näsor snuddade vid varandra.
-I love you! Sa Harry.
-I love you to Harry! Sa jag.
Närmare och närmare kom våra läppar, en centimeter från en kyss- då jag kände en lätt smäll mot huvudet och hörde någon ropa mitt namn.
Jag märkte att jag inte var på någon klippa, jag kollade mig runt för att se om Harry var där, men den ända jag såg var Sofie.
-Ohh, va drömde du om då? Du sa att du älskade Harry! Hahah, "i love you to Harry" härmade hon med fjantig röst.
Jag hade alltså drömt allting? Och smällen i huvudet var en kudde Sofie hade kastat..
Sofie flinade mot mig.
-Berätta nu! Det måste ju vara om Harry Styles du drömde!
-Ja och du väckte mig presic när vi skulle kyssas! Sa jag tjurigt på skojj.
-Haha, oj men förlåt då! Men idag är ju den stora dagen!
Jag var tvungen att tänka till lite, men sen kom jag på.
-Konserten, ja! Det kommer bli awsome! Sa jag.
-Ja eller hur!
Helt plötsligt fick jag lite panik, det var så mycket jag skulle hinna med innan, äta, dusha, sminka mig, fixa håret, bestämma kläder, sen tog det ju ett tag att ta bussen dit!
-Vad är klockan?! Sa jag.
-Åtta,sa Sofie.
-Va, bara åtta? Och du väckte mig såhär tidigt! Sa jag förvånat.
-Förlåt , men du väckte faktiskt mig först! När du pratar i sömnen och har dig, nu kommer jag inte kunna somna om ändå, frukosten börjar väl halv nio? Sa Sofie.
När man bokade hotellet ingick frukostbuffé som man får varje morgon under vistelsen.
-Ja, vi kan väl lika gärna gå upp och klä på oss och så , sen går vi ner till frukosten, sa jag och sträckte på mig.
Sofie nickade och först dushade Sofie sen jag.
Efter det klädde vi på oss och gick ner.
När vi kom ner var det öppet och några hade redan slagit sig ner vid borden. Vi kollade oss omkring för att se om vi såg Isabelle, men hon syntes inte till.
Vi ställde oss i kön och började kolla ut över godsakerna som fanns. Det fanns ju så mycket, jag skulle aldrig kunna bestämma mig! Det fanns, massor olika mackor med olika pålägg, ägg, äggröra, bacon, olika sorters youghurtar, med olika flingor till, exotisk frukt, gröt, pannkakor med tillbehör, olika omeletter och ja massor fanns det! Till dricka kunde man välja på olika juicer, kaffe, thé, oboy, saft, vatten med bubblor och vanlig vatten.

När vi väl hade valt så hittade vi ett fyra bord där vi satte oss.
Jag bestämde mig tillslut för en macka med ost och gurka och en skål med youghurt och flingor.
Sofie tog pannkakor med sylt och ett glas äppeljuice.
Efter ett tag kom Isabelle också , vi vinkade så hon såg oss och hon kom och satte sig vid oss.
Hon var riktigt fint klädd, hon hade ett vitt linne med lite paljetter upptill, över det hade hon en svart kavaj. Hon hade ett par vita jeans, en gucci väska och en guld klocka, hennes hår var perfekt och hon hade ett par svarta jeffrey campbell skor.
-Va fin du var idag! Sa Sofie och log.
-Man tackar! Jag ska på möte med en av New yorks största och bästa frisör.Han vill samarbeta med mig! Så vi får se hur det blir, berättar för er efter mötet , sa Isabelle glatt.
-Oh va spännande! Sa jag och log.
-Ja, och ni ska ju på one directions konsert idag! Så ni kommer nog vara minst lika fina,jag åker direkt efter frukosten så hinner nog inte se er uppklädda, men Emma du kan väl skicka en bild till mig? Sa Isabelle.
Jag nickade.

Från Sofies syn:

Vi hade ätit klar frukosten och sakt hejdå till Isabelle. Nu var vi uppe på rummet och skulle börja göra iordning oss!
Konserten började klockan tre, men vi var tvugna att åka runt tio över två. Isabelle hade förklarat för oss vart bussen gick och vilken buss det var vi skulle ta.
Vi båda tog en varsin stol och satte oss framför den stora spegeln på rummet. Emma hade satt på sin plattång och väntade på att den skulle bli varm, jag satt och sminkade mig.
-Jag kom just på en sak! Typiskt att jag inte fixade mig mer igår, för jag träffade ju dom då! Men jag visste ju inte att jag skulle göra det..Sa Emma och började platta håret eftersom plattångne hade blivit varm.
-Men dom tyckte säkert du var söt i alla fall, sa jag och log mot Emma.

Efter cirka två timmars fixande var vi klara och klockan var runt elva.
Min outfit fick bli, ett par ljusa lite slitna jeansshorts ( det var ju varmt ute!) och ett linne med ett tryck på , till det hade jag mina svarta jeffrey campbell. Håret var uppsatt i en rufsig tofs och jag var lätt sminkad.
Emmas outfit var ett par svarta shorts, en vit cheap monday t-shirt, platt hår och ett par jeffrey campbell, sen var hon som jag lite lätt sminkad.
Det var tre timmar kvar tills vi skulle åka och vi hade inget att göra!
-Vi kanske kan shoppa lite innan? Sa Emma som förslag.
-Varför inte, sa jag.
Men vi bestämde oss för att hålla oss i närheten.
Vi gick till några klädaffärer.
Jag hittade en new yankee keps som var blå med vitt märke, den kan jag ha idag om solen skiner starkt. Emma hittade också en keps men en svart dc keps med vitt märke.
Vi var riktigt nöjda, vi var säkra på att vi hade tid kvar och gick i lite mer affärer , utan att ens kolla på klockan.
Efter ett tag började våra fötter värka och solen hettade på hela tiden, och det brändes lite i ansiktet, fast vi hade tagit på oss kepsarna. Emma hade tagit en bild av oss två i spegeln hemma på hotellet innan vi gick ut, hon kom på att hon skulle skicka den till Isabelle och drog upp telefonen.
-VA?! Klockan är två Sofie! Bussen går om tio minuter och vi måste hitta till busstation! Små skrek hon.
Jag röck till för att jag blev så skrämd.
Vi visste att busshållplatsen låg på samma gata som hotellet. Så vi försökte hitta tillbaka till hotellet. Men det var inte det lättaste bland allt folk och bilar. Vi hade väl inte tappat bort oss i New york?

Från Emmas syn:

Äntligen hade vi hittat till hotellet och sen till busshållplatsen. Men det hade tagit en kvart! Så vi hade missat bussen som gick tio över. Nästa buss gick om fem minuter. Men vi skulle komma tio minuter försenat..
Det ändå vi kunde hoppas på var att bussen inte stannade på så många hållplatser på vägen dit och att något att annat var föresenat vid konserten, så att dom inte hade börjat släppa in än, eller att i alla fall dom inte hade stängt ingången!

Tjugo över kom bussen och vi hoppade på. Den stannade vid varje hållplats.. Det var trångt och varmt i bussen , trots att dom hade öppnat några fönster.
Tillslut var vi alla fall framme, men det hade tagit fem minuter längre än vad vi hade räknat med. Klockan var nu kvart över tre..Som tur i oturen hittade vi arenan direkt. Det var ett långt staket av järn som var uppställt som en gång mot en stor ingång. Det var inget folk som stog där så vi antog att alla hade gått in. I början av gången stog en skylt, "One direction" stog det på den. Det måste ju vara rätt! Vi började springa, vid ingången stog en vakt, han skulle presic stänga när vi kom.
Han kollade på oss.
-Lucky that you came now, i should just close! Sa vakten och gick fram.
Han höll fram hande
-Tickets please.
Jag började rota i väska , typiskt att dom skulle ligga längst ner , va korkad jag var!
Vakten kollade lite otåligt på oss, jag blev mer stressad och verkligen rev i väskan men tillslut fick jag upp dom.
-Thanks, han rev av en bit och gav oss tillbaka lappen , så vi kunde se vart vi skulle sitta och så.
-Now you go up the stairs and then to the door where is stand " one directionen".
Vi nickade.
-You should hurry! They start soon, ropade vakten efter oss.
Vi började små springa.

Vi hade hittat dörren och gått in , nu var det bara hitta rätt rad, och platserna förstås. Det var rätt mycket folk och alla satt ner. Scenen var som tur va tom så dom hade inte börjat än. Vi hittade rätt rad, men självklart var platserna i mitten, så vi var tvugna att ta oss förbi allas ben.
Vi började gå och alla gjorde plats vi log som tack.
Sedan kom vi fram till några som satt med benen raka så att vi inte kom fram. Dom såg att vi kom men dom bara kollade bitchigt på oss.
-Excuse us, sa jag snällt och slog.
Tjejen som satt längst mot oss bara flinade. Förstog hon inte engelska eller sket hon bara i det jag sa?
Jag försökt komma förbi trots deras ben , det kändes som om någon av dom tog krokben på mig och jag snubblade till.
Tjejerna började skratta. Jag bestämde mig för att strunta i dom och hittade tillslut våra platser, Sofie kom tätt efter och vi satte oss. Nästan exakt när vi satt oss hörde vi hur början på "What makes you beautiful" kom, killarna sprang in på scen. Alla började skrika helt hysteriskt, likaså vi.
Dom började sjunga och det lät helt fantaskiskt, mycket bättre live! Dom sjöng fler låtar och ibland sjöng alla i publiken med. Det var en härlig och rolig känsla. "One thing" spelades. Min favorit låt! Jag sjöng med som dom flesta andra tjejerna, för full hals! Jag var som i en annan värld!


 



Bild 1: Sofies keps. Bild 2:Emmas keps.
Bild 3: One direction på scen.

Bilderna är lånade från google.

-----------------------------------------------------------------------------------------

Där fick ni del 4! Vilken dröm Emma hade, trodde ni det var på riktigt först? Vilken otur att dom missade bussen! Deras plater var ju i mitten , va typiskt! Vilka dryga tjejer som inte släppte förbi dom och skrattade när Emma snubblade till? :o Men killarna verkade ju vara såååå bra live! Grymt, Emma verkade ju älska det!

Fortsätt läs för att se vad som händer! Konserten är ju inte slut än och efter är det ju signering av deras skiva! Det får ni inte missa, säkert händer en massa annat också!

Btw, ni är så grymma! Har fått rätt mycket mer läsare nu, tack för att ni vill titta in! :) Det gör mig glad, fortsätt gärna med det och glöm inte att jag blir glad av kommentarer också. Glöm inte, om ni kommenterar kommer inläggen snabbare!
Thanks!
xoxo

Tidigare:
-Man kanske borde ta plus meny? Undra om dom har det här, det borde dom väl ha? För då får man ju extra stor drick och pomme! Sa jag.
Istället för att svara tog Emma ett hårt grep om min arm.
-Aj! Va gör du? Sa jag, hon tröck riktigt hårt och jag försökte skaka mig loss.
Men hon släppte inte!Jag kollade på henne och såg hur hennes ögon var uppspärrade, hon började andas snabbare och hon skakade till och med lite. Hon skulle väl inte få något slags anfall,tänkte jag för mig själv och började bli orolig.
-Emma? Va är det? Sa jag och jag hörde på min röst hur orolig jag var.
Emma svarade inte, hennes blick var riktad framåt. Hon såg faktiskt lite läskig ut, som förestelnad. Hennes ögon rörde sig inte, det var något hon kollade på.

Del 3:
Från Sofies syn:

Jag kollade framför mig, åt det håll Emma kollade alltså.
Ett par meter framför ser jag hur ett gäng på kanske fem personer närmar sig? Var det det hon kollade på? Var hon kanske rädd för dom? Såg dom läskiga ut? Jag försökte kolla nog. En av killarna hade riktigt lockigt hår, det såg nästan ut som Harry Styles! Jag kollade ännu nogrannare, vänta nu, det var ju Harry Styles! Jag kollade på dom andra killarna, Louis, Zayn, Liam och Niall gick också där. Hela one direction var på väg mot oss, samma gata som oss! Om någon minut eller kanske en halv minut skulle jag se dom på nära håll. Självklart blev jag lite uppspelt, men jag reagerade inte på samma sätt som Emma hade gjort! Var det verkligen det hon reagerade på? Hade hon sett på så långt håll att det var dom?
Killarna var hade nu kommit så dom var framför oss, dom stannade.
-Is she okey? Frågade Niall lite oroligt.
Egentligen skulle jag blivit så glad att jag hade hoppat upp och ner eftersom Niall Horan pratade med mig!
Men jag var tvungen att samla ihop mig, annars skulle dom tro vi var helt galna , plus att det var lite allvar Emma verkade ju inte må särskilt bra, eller nåt konstigt var det ju i alla fall.
-No, i don't really know what happend to her, she just stopped and grabed my arm then she just stand still, like shes doing know. Sa jag med min krassliga engelska.
-Hello, my name is Niall, i just wonder if you are okey? Han ställde sig framför Emma och klappade henne på axeln.
Emma hade slutat stirra rakt ut i tomma intet, jag såg en tår komma ner från hennes kind, men det måste varit en glädje tår för hon log.
-Hi, i'm okey, svarade hon.
-Va hände? Frågade jag Emma.
-Förlåt, jag blev så chokad, jag visste inte vad jag skulle ta mig till, jag så ju att one direction gick längre bort på gatan, jag har aldrig reagerat såhär förrut.. Sa Emma och en till tår föll från hennes kind.
-Why are you crying, are you sad, has something happend? Sa Zayn med lung röst och kollade in i Emmas ögon samtidigt som han lade en hand på hennes axel.
-No, i'm sorry. I'm not sad just so happy!
Zayn pustade ut.
-Good, i hate to see people when the are crying beacuse the are sad! Sa Zayn.
-Why are you happy then? Sa Harry nyfiket.
Förstog dom inte att det var för att hon hade sett och träffat dom?
- This is little ambarrasing to tell infront of you but, you are my biggest fan, youre like everything to me! I think about you guys night and day, and then when i saw i just got a weird reaction, it has never happend before. Hon tårkade bort tårarna, so that's why i'm happy, to see you! And sorry for me acting weird, i feel so stupied.
-Thats so cute of you! I love when fans tell me stuffs like that, it's make me so happy! And don't feel stupided! Sa Louis och log mot Emma. Dom andra killarna nickade och höll med.
-If you have time for it, do you want to take a picture whit us? Frågade jag.
-Sure, we would love to! Sa Liam och alla killar ställde sig brevid oss. Förutom Harry han frågade artigt en gubbe som gick förbi på gatan om han ville ta en bild av oss alla. Gubben svarade jag och jag lämnade fram min mobil som han tog ett fotot med. Sedan ställde vi oss alla till rätta.
-Thanks! Sa vi alla till gubben när bilden var tagen.
-You are welcome! Sa gubben och gick sedan iväg.
-So where are you from? Frågade Niall.
-Sweden, svarade vi.
-Oh sweden, "köttbulle" sa Niall på svenska och vi alla började skratta.
Så lättsamma killarna var,man kunde snacka och skojja med dom hur lätt som helst. Dom verkar gilla alla sina fans! Så underbara killar!
-Are you coming to the consert tomorrow? Frågade Liam.
Vi nickade.
-Yes, it's going to be amazing! Svarade vi.
-Haha, we hope so to! Sa Harry.
-Sorry girls, would love to talk to you more, but Paul is waiting for us in our hotell. We have to get up early in the morning tomorrow , hope you understand! Sa Liam.
-We understand, sa jag.
-But we see you tomorrow i guess? Sa Liam.
-Yes we do! Sa jag.
-Bye! Sa killarna
-Bye!
Killarna gick i väg.

Emma slog sig för pannan.
-Hur kan jag vara så dum? Dom måste trott jag var knäpp.
Jag försökte göra allt för att Emma inte skulle känna sig dum.
-Nej då, dom förstog nog. Du är ju ett så stort fan av dom!Klart du blir chokad om du ser dom när du inte är beredd på det, det är ju något du drömt om hela livet. Plus att dom brydde sig ju om dig, dom undrade ju om du var okej! Va glad för det.
Emma log.
-Tänk att one direction kom fram till oss och undrade om jag var okej! Dom brydde sig alltså om mig! Emma log med hela ansiktet.
-Haha ja exakt! Jag log också.
Emmas mobil började ringa, det var Isabelle, jag hade nästan glömt bort att hon skulle ringa, jag var så tagen av one direction.
Emma sa något om mc donalds, sen sa hon: nahe, aja, okej, mm, ses snart, hejdå!
Hon lade på och himlade med ögonen.
-Va sa hon?
-Hon tyckte inte mc donalds var en så bra idé, hon sa att hon kunde betala och vi kunde ta ett lite finare ställe men att dom ändå hade hamburgare där. Sa Emma.

Från Emma syn:

Vi hade gått tillbaka till hotellet och mött upp Isabelle. Efter ett tags letande hittade vi ett bra ställe. Vi pustade ut då vi slog oss ner vid ett bord på resturangen.
Jag och Sofie hade beställt en varsin hamburgartallrik och Isabelle hade tagit någon konstig soppa.
Drickan kom som vanligt före maten, jag drack lite av colan samtidigt som jag bestämde mig för att berätta allt jag och Sofie hade varit med om den senaste kvarten.
-Du skulle bara veta vilka vi har träffat! Sa jag och kollade på Isabelle.
-Jaså? Vilka har ni träffat då? Sa Isabelle.
-One direction! Sa jag och höjde rösten.
Några vi borde brevid blängde lite på mig.
Isabelle rynkade ögonbrynen.
-Du behöver inte skrika Emma!
Va? Var det den ända kommenteraren hon hade? Skulle hon inte vara glad för våran skull? Hon visste ju att jag älskade one direction men det ända hon sa till svar var att jag inte skulle skrika?
-Okej förlåt, men hallå one direction! Sa jag.
-Jaja, kul för er, sa Isabelle like nonchalant och kollade omkring sig på resturangen.
Jag hade nog världens konstigaste storasyster!
-Såklart det var kul för oss! Det är ett världskänt band, flera miljoner skulle vilja vara i våra skor eftersom vi snackat med dom! Sa jag.
-Jo jag vet att dom är kända, men samtidigt är dom människor. Jag tror dom ibland tröttnar på kändiskapet och vill att folk tar dom som vilka killar somhelst, att dom ska kunna gå på stan utan att få flera hundra tjejer springades eftersom, så man behöver ju inte se på dom som värsta mikraklet! Dom är säkert trötta på fans som du! Sa Isabelle och kollade ner i sin Iphone.
Isabelle skulle alltid komma med sina smart kommentarer , det var därför vi bråkade så mycket när hon fortfarande bodde hemma.
-Ja jag förstår va du menar! Men förlåt att jag var lite glad då.. Sa jag tjurigt.
Isabelle öppnade munnen för ett svar med just då kom en servitris.
-Two hamburgures and one mexican soup? Sa hon och log artigt.
-Yes, sa Isabelle.
Hon ställde ner tallrikarna och vi började äta direkt.
Trots att hamburgen var riktigt god brydde jag mig inte så mycket, jag var fortfarande så tjurig på Isabelle att det var det ända jag tänkte på.
-Smakade det bra? Sa Isabelle och kollade på Sofie.
För första gången sen vi gick in i resturangen sa Sofie något.
-Ja den var jätte god!
-Så bra, sa Isabelle.
Isabelle frågade inte mig, så dryg hon var? Jag blev ännu tjurigare.
-Din soppa då, var den god? Frågade Sofie Isabelle.
-Ja den var utsökt, sa Isabelle och log fånigt.
Utsökt, vilket fjantigt ord! Tänkte jag för mig själv.
-Sluta rynka pannan som en barnunge nu Emma, bete dig lite fint, vi är på resturang, sa Isabelle strängt.
Jag sa inget och fortsatte se tjurig ut.
-Är du femton eller hur var det nu igen? Okej förlåt för det jag sa, du träffade one direction ja va coolt, kan du skärpa dig nu? Sa Isabelle.
Jag ignorerade henne helt.

Från Sofies syn:

Middagen på resturangen blev inte särskilt lyckad. Emma satt och tjura och jag och Isabelle pratade inte särskilt mycket. Det ända som gjorde det lite bättre var att hamburgaren var god.
Vi var i alla fall tillbaka på hotellet.
Emma var inne i badrummet och borstade tänderna, jag satt i min säng och väntade på min tur.
Då knackade det på dörren.
-Öppnar du? Ropade Emma med konstig röst eftersom hon hade tandborsten i munnen.
-Visst! Ropade jag tillbaka.
Det var Isabelle.
-Hej, förlåt om jag stör!
-Hej, det är ingen fara..Sa jag och undrade vad Emma skulle säga.
Isabelle klev in, jag la märket till att hon hade en stor påse med sig.
Emma kom ut ur badrummet, hon kollade inte ens på Isabelle.
-Emma snälla du förlåt, jag har känt mig jätte dum ända sen det på resturangen. Verkligen förlåt för det jag sa, jag vet ju hur mycket du älskar one direction och jag är så glad för din skull! Men jag var trött efter mötet för det gick inte så bra..Så jag var rätt tjurig och trött. Hoppas du förlåter mig, jag tog i alla fall med sak som kanske skulle gott göra dig lite! Jag vet att du alltid har velat ha sånna här! Och Sofie, hon vände blicken mot mig, du ska också få ett par!
Emma kollade upp på Isabelle och log.
-Förlåter du mig? Sa Isabelle.
Emma nickade och gick fram och gav Sofie en kram.
-Kom Sofie du också, sa dom och jag gick fram och vi alla gav varandra en grupp kram.
Det kändes riktigt bra att dom var sams igen , trots att dom inte var osams så länge.
Isabelle tog upp två kartonger ur påsen, det såg ut som skokartonger? Jag blev genast fundersam.
Hon räckte fram en till mig och en till Emma.
Vi kollade på varandra och räknade till tre innan vi öppnade.
WOW! Världens snyggaste skor, ett par som jag alltid viljat haft! Ett par svarta jeffrey campbell!
Jag kände hur hela jag lös upp. Det gjorde Emma också, vi kollade glatt på varandra sedan på Isabelle.
-Oh tack så mycket världens bästa storasyster! Sa Emma och kramade Isabelle.
-Ja tack så jätte mycket, jag har alltid velat ha ett par av dom här! Sa jag och kramade också om Isabelle.
-Tur att ni gillade dom! Jag tänkte att ni kunde ha dom imorgon! Sa Isabelle.
Ja jusste, imorgon, dom skulle bli perfekta!
-Ja det blir perfekt! Sa Emma som om hon tänkte samma sak.
-Jag tog svarta för det passar till allt, sa Isabelle.
-Ja svarta är snyggast tycker jag! Sa jag.
-Vilken tur då, log Isabelle.
Vi drog på oss skorna och började gå runt i rummet.
-Så sköna dom var!Sa Emma.
Jag nickade och "mm:ade" samtidigt som jag låsades gå som en modell , Emma gjorde likadant och Isabelle skrattade åt oss.
-Hur visste du våra storlekar försesten? Frågade Emma.
Det hade jag inte tänkte på men när väl Emma frågade började jag också undra, för skorna passade ju perfekt.
-Hihi, det ni! Sa Isabelle och blinkade med ena ögat.
Efter ett tag av snacka och skratt gick Isabelle tillbaka till sitt rum och innan hon gick tackade vi ännu en gång.
Vi gjorde oss i ordning och bytte om till pyjamas och så.
Emma släckte lampan och vi kröp ner i varsin säng.
-Imorgon är den stora dagen! Sa jag och log mot Emma, även fast hon kanske inte såg det eftersom det var så mörkt.
-Mm, det kommer bli awsome, vi borde nog sova så att vi orkar.
-Godnatt!
-Godnatt!
Jag somnade med ett leénde på läpparna.





Bild 1: One direction som tjejerna mötte på gatan.
Bild 2: Skorna som Sofie och Emma fick av Isabelle.

Bilderna lånade från google!

-----------------------------------------------------------------------------------------
Del 3, som blev rätt lång. Oj vilken dag det var för tjejerna! Äntligen fick ju träfffa på one direction! Men det första mötet med dom blev ju helt klart annorlunda än vad tjejrna kanske tänkt sig? Helt plötsligt kom dom ju bara där på gatan! Emma reagerade ju ganska konstigt, eller vad tycker ni? Skulle ni reagera så om ni fick träffa one direction? Tyckte dom hon var konstig? Visst var dom shyssta föresten?
Isabelle gillade inte idén med mc donalds, är hon lite snobbig av sig? Va dryg hon var mot Emma på resturangen? Och stackars Sofie som satt där nästan helt tyst medan dom tjafsade..Va var det egentligen som gick dåligt på mötet, som gjorde att hon blev så tjurig?
Men hon sa ju i alla fall förlåt och allt löste sig, plus att tjejerna fick snygga skor! I nästa del är ju konserten också, vad händer då? Det får ni inte missa! :)

Glöm inte att om ni kommenterar får jag mer "energi" till att skriva, så då kommer nog inlägget snabbare! :D Somsagt gör jag gärna länkbyten också :)
xoxo

Tidigare:
Vi bytte om så vi hade bikini under våra vanliga kläder och gick ner. Emma hade rätt, dom hade en pool i källaren. Vi hoppade i direkt och simmande runt. Vattnet var uppvärmt så det var jätte skönt, det en riktig spakänsla i rummet, med lugn musik, tända ljus och vilostolar längs poolkanterna. Vi började skvätta vatten på varandra och skrattade högt. En tant som simmande runt i poolen kollade tjurigt på oss.
Men vi bara fortsatte att skratta, dom har dagarna kommer bli toppen! Det kände jag på mig.

Del 2:
Från Emmas syn:
Efter ha badat ett tag hade vi gått upp till rummet, dushat, bytt om och sen fixat till oss lite. Det började närma sig middagsdags och vi var hungriga! Eftersom vi var lite osäkra på om vi fick gå ut och äta så hade vi bestämt oss att äta på hotellets resturang. Sofie satt och sminkade sig, hon var riktigt nogrann.
-Varför gör du dig såå fin, vi ska inte på nobellmiddag? Sa jag till Sofie.
-Nej, men det är inte varje dag man är i New york? Då kan man ju passa på att vara lite fin. Sa Sofie koncentrerat med blicken fokuserad i spegeln.
-Jag ska i alla fall inte fixa mig så fint, förutom imorgon då! Sa jag och blev glad av tanken att vi skulle få se one direction uppträda live!
Sofie skrattade och råkade peta mascaran i ögat.
-Aj! Skrek hon och höll sig för ögat.
Jag kunde inte låta att börja skratta.

Efter ett tag var vi i alla fall nere på entré plan där resturangen skulle ligga. Vi kollade oss runt lite tills vi hittade den. Menyn fanns utanför, vi började kolla och funderade på vad vi ville ha. Alla rätter verkade vara så konstiga.
Sofie slog till mig lätt på armen.
-Vad?
-Kolla priserna! Viskade hon lätt i mitt öra så ingen skulle höra, trots att dom flesta ändå inte förstog svenska.
Jag letade med blicken efter priserna, längst till höger efter varje rätt stog dom. Jag hoppade nästan till, shit va dyrt!
-Här kan vi inte äta, sa jag och spärrade upp blicken.
Vi gick lite diskret därifrån.
Sen satte oss i några soffor i lobbyn.
-Nu då? Sa Sofie.
-Jag antar väl att vi måste gå ut och hitta något ställe, Isabelle blir nog inte arg. Bara vi är försiktiga och inte går så långt, sa jag.
Vi började gå mot utgången , just då mötte vi Isabelle som skulle in.
-Tja tjejer, vart är ni påväg? Sa hon, hon lät lite förvånad, men inte arg.
-Jo vi hade tänkt gå ut att äta, men bara här i närheten, för vi var så hun..började jag snabbt rabbla på innan Isabelle avbröt mig.
-Haha, det är lungt. Jag bara undrade vart ni skulle! Jag hänger föresten gärna på, men jag ska bara upp och lämna väska och byta om, men ni kanske kan börja kolla lite efter något matställe? Så ringer jag er sen så kommer jag dit och om jag inte hittar får ni möta mig. Men gå inte allt för långt bara, sa Isabelle.
Vi nickade.
-Men ring sen då! Sa vi och började gå.
Isabelle nickade och gick in i hotellet.

Från Sofies syn:

Vi började kolla oss runt efter ett bra ställe. Vi hade bestämt oss för att ta hamburgare eller liknande efter vi båda var sugna på det. Gatan som hotellet låg på var stor och dom flesta resturanger här verkade vara mer för överklassen och dom hade säkert inga hamburgare där. Jag la märktet till en gata som svängde av där man såg  en mc donald's skylt lite längre ner.
-Mc donald's! Utbrast jag.
-Var? Sa Emma förvirrat och kollade sig omkring.
-Där nere,sa jag och pekade ner för gatan.
-Oh toppen! Inte särskilt långt ifrån eller!
Vi svängde av och började gå ner för gatan. Skylten var ändå rätt långt bort så det skulle nog ta ett tag och gå dit. Gatan var nästan helt tom, då och då kom en cyklist eller någon som var ute och gick med hunden och lite längre fram gick ett gäng folk, men annars var det tomt.
Vi gick och pratade om vad vi skulle ta för något.
-Jag är verkligen vrålhungrig! Så jag tar nog en big mac! Sa jag.
-Jag är också rätt hungrig, en big mac tar jag nog också! Sa Emma.
-Man kanske borde ta plus meny? Undra om dom har det här, det borde dom väl ha? För då får man ju extra stor drick och pomme! Sa jag.
Istället för att svara tog Emma ett hårt grep om min arm.
-Aj! Va gör du? Sa jag, hon tröck riktigt hårt och jag försökte skaka mig loss.
Men hon släppte inte!Jag kollade på henne och såg hur hennes ögon var uppspärrade, hon började andas snabbare och hon skakade till och med lite. Hon skulle väl inte få något slags anfall,tänkte jag för mig själv och började bli orolig.
-Emma? Va är det? Sa jag och jag hörde på min röst hur orolig jag var.
Emma svarade inte, hennes blick var riktad framåt. Hon såg faktiskt lite läskig ut, som förestelnad. Hennes ögon rörde sig inte, det var något hon kollade på.



Den världskända mc donald's logan! En sån skylt som Sofie fick syn på!

-----------------------------------------------------------------------------

Okej del 2! Inte så värst lång, men lite spännande på slutet? Eller va tycker ni? Vad var det egentligen Emma kollade på? Varför reagerade hon sådär? Och mc donald's, va tror ni Isabelle tycker om det?
Läs vidare får ni se, jätte tacksam för kommentarer! Ni är sååå gulliga om ni vill lämna en kommentar, tack på förhand isåfall. Jag gör gärna länkbyten osv också, kommentera bara om de är så att ni vill det, så fixar vi det!Och one direction kommer med sen, håll ut! ;)
xoxo

Del 1
Från Emmas syn:

Jag kunde inte fatta det, är detta sant eller är det en dröm?
-Sofie, nyp mig! Sa jag och kollade mot Sofie.
-Va? Sofie kollade förvånat på mig.
-Jag vill veta om detta är en dröm eller inte!
Sofie började skratta, sedan nöp hon mig, hårt.
-Aj! Skrek jag till, samtidigt som jag blev glad! Detta var alltså ingen dröm?
Vi satt alltså på tåget, på tåget till "staden som aldrig sover", New york. Där vi skulle se one direction live! Hela jag blev glad bara att tänka på det.
Bredvid mig på tåget satt min bästa vän Sofie. Hon var inte lika galen i one direction som jag men hon gillade dom såklart! Hon hade i alla fall inte tackat nej när jag bjöd med henne på att hänga med på one directions konsert. Jag hade fått två biljetter i present när jag fyllde 15. När jag  öppnade paket fick jag en chock, det kändes som jag höll i världens mest värdefulla biljetter. Jag pussade på dom , kramde mamma och pappa hundra gånger och sprang några glädje-varv runt huset.

Mitt emot oss på tåget satt min storasyster Isabelle. Hon var affärskvinna och skulle jobba en vecka i New york. Det var perfekt eftersom vi då kunde åka tillsammans med henne på tåget. Vi skulle också bo på samma hotell som henne. Mamma och pappa hade nog inte låtit oss bott helt själva utan någon vi kände i närheten. Vi skulle nog inte ens få åka tåg själva. Men dom hade gett med sig om hemresan, då måste vi åka själva. Eftersom vi bara ska stanna tre nätter och Isabelle en vecka.

Jag hade försvunnit i egna tankar då jag såg att Sofie och Isabelle hade somnat. Det var nog dags för mig också nu, jag stoppade in hörlurarna i öron. "Gotta be you" spelades, jag blundade och började drömma om one direction.

Från Sofies syn:

Jag vaknade av ett konstigt ljud, ett slags tjutande ljud. När jag öppnade ögon var min första reaktion att det var så ljust, det måste blivit morgon redan. Jag såg hur folket i tåget hade börjat ta ner sina väskor och vissa gick mot utgågarna. Jag kände hur tåget saktade in, det var därifrån det tjutande ljudet kom. Var vi framme i New york? Jag såg att Emma fortfarande sov, jag slog till henne lät på armen. Hon vaknade till med ett ryck.
-Vi är framme i New york! Sa jag.
-Va? Hon såg helt yrvaken ut.
Isabelle hade redan tagit ner våran väskor.
-Kommer ni tjejer? Log hon.
Jag nickade och drog med mig Emma upp.
När vi klev ut ur tåget möttes jag av solens varma strålar. Här var det sol! Till skillnad från regninga Svergie..
Det var folk över allt på tågstationen.
-Häng med, sa Isabelle och började raskt gå iväg bland alla människor.
Vi försökte hänga med så gott vi kunde.
Emma som inte förns nu hade vaknat till gick och log för sig själv.
-Tänk att vi ska få se one direction!
-Hihi, ja. Men det är ju inte förns imorgon, men först och främst, tänk att vi är i New york! Sa jag.
Jag var helt fascinerad över staden, en bit bort kunde man se dom stora skyskraporna som var så mäktiga!

Till slut stannade Isabelle på ett ställe med lite mindre folk. Vi stog intill en gata där bilar åkte förbi.
-Vi får försöka fånga en taxi så vi kan ta oss till hotellet! Sa hon.
Vi väntade tills en taxi skulle komma förbi. Då såg vi en närma oss och Isabella gjorde ett handtecken och den stannade direkt.
-Ser ni? Jag är van vid det här, sa hon och skrattade.
Chauffören hjälpte oss lägga in väskorna där bak och han höll artigt upp dörren för oss när vi skulle hoppa in.
Isabella förklarde vart vi skulle och sedan körde vi iväg.

Från Emma syn:

Äntligen var vi framme vid hotellet, vi hade hittat till vårat rum. Isabelle hade ett rum i samma korridor.
Vi bestämde oss för att prova om sängarna var sköna.
Jag började hoppa i min och Sofie skrattade och gjorde samma sak i sin.
-Perfekt fjädring i alla fall, man flyger ju jätte högt! Sa jag och satt mig ner i sängen.
-Haha ja eller hur! Höll Sofie med.
Det knackade på dörren.
Jag sprang och öppnade, det var Isabelle.
-Hej tjejer! Oh vilket fin utsikt ni hade från erat rum då, sa Isabelle lite avundsjukt samtidigt som hon gick och kollade ut genom fönstret. Vi hade en vånig ganska högt upp så man såg ut över New york.
-Har inte du det i ditt rum då? Frågade Sofie.
-Jo då, fast kanske inte lika fin, häng med och kolla vetja!
Vi följde med henne till sitt rum som låg cirka fyra rum bort.
-Åh du har ju jätte fin utsikt! Utbrast jag. Man såg ut över Hudson river.
-Finare än vi ju! Sa Sofie.
-Tycker ni? Jag gillar att se ut över skyskraporna och så, men det här är väl också helt okej, sa Isabelle.
Min storasyster var verkligen konstig ibland, vadå helt okej? Hon hade nog en av dom finaste utsikterna i världen? Men jag antog att hon hade bott på så många fina ställen så det kanske fanns utsikter som var finare än denna i alla fall. 
-Men jag ska iväg på ett möte som börjar halv tolv. Sa Isabelle.
Vi alla sneglade mot klockan på väggen, den var kvart över elva.
-Så det är nog bäst om jag åker nu för att hinna, jag är nog tillbaka till fyra någon gång. Gör inget dumt under tiden! Sa Isabelle.
-Nej då! Sa jag och Sofie samtidigt.
Vi gick tillbaka till vårat rum och Isabelle åkte iväg till sitt möte.

Från Sofies syn:

Ibland kunde jag bli så avundsjuk på Isabelle. Hon hade verkligen allt, hon var snygg,snäll, smart, rik och hade bra jobb, en snygg pojkvän och världens sötaste hund, hon bodde fint och ja allt var perfekt med henne!
När jag var liten såg jag alltid upp till henne, jag tyckte hon var så cool! Varje gång jag var hemma hos Emma och Isabelle var där så försökte jag kolla på henne vad hon hade på sig eller vad hon gjorde, så jag kunde göra likadant!
Emma väckte mig ur mina tankar.
-Vad ska vi hitta på nu då?
-Jag vet inte..Kanske ta ett dopp? Sa jag och log.
-Ja smart idé! Jag har läst på om hotellet innan vi åkte hit, dom skulle ha en inomhus pool i källaren! Ska vi gå ner och kolla?
-Ja!

Vi bytte om så vi hade bikini under våra vanliga kläder och gick ner. Emma hade rätt, dom hade en pool i källaren. Vi hoppade i direkt och simmande runt. Vattnet var uppvärmt så det var jätte skönt, det en riktig spakänsla i rummet, med lugn musik, tända ljus och vilostolar längs poolkanterna. Vi började skvätta vatten på varandra och skrattade högt. En tant som simmande runt i poolen kollade tjurigt på oss.
Men vi bara fortsatte att skratta, dom har dagarna kommer bli toppen! Det kände jag på mig.







Bild 1: Sofies och Emma utsikt!
Bild 2: Isabelles utsikt!
Bild 2: Taxibilar på en gata i New york!
BILDERNA LÅNADE FRÅN GOOGLE!
------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Okej första delen! Vad tyckte ni? Det var inte så mycket om one direction i den här men det kommer!
Deras utiskter var ju jätte fina! Vad kommer dom hitta på mer när Isabelle inte är där? Sofie känner på sig att dom här dagarna kommer bli toppen, va tror ni? Blir dom det?

Eftersom den här bloggen är nystartad så har jag inte så många läsare än, så jag skulle vara jätte tacksam och ni ville tipsa era kompisar eller länka till min blogg på er blogg(om ni har någon). Tack på förhand! Om ni har gjort det kan ni också skriva i en kommentar att ni gjort det, så länkar ni till er blogg så kollar jag om ni gjort det sen kollar jag säkert runt på annat i eran blogg också. Så kan jag länka till er blogg här! Som ett länkbyte , get it? 
Sen får ni gärna kommentera annars också såklart, vill veta vad ni tycker om första delen!
Tack på förhand! xoxo